Solljus består av UVA- och UVB- strålar. Lätt förenklat kan man säga att UVA-strålarna har längre våglängd och mindre energi, De leder framför allt till pigmentering, både önskad och oönskad. De leder också till uppkomst av ytliga cellförändringar som kan gå över i tumörer. UVB-strålarna har kortare våglängd och högre energi. Solbränna (rodnad och sveda) orsakas framför allt av dessa.

Om man utsätter sig för mycket solljus åldras huden snabbare, bindväven i underhuden mister sin spänst och blir tunn, slapp och rynkig. Överhuden däremot, förtjockas och blir grov och får ett ¨väderbitet¨ utseende – lite som en gammaldags portfölj. Ett annan vanlig konsekvens är bestående pigmentförändringar.

Ett bra solskydd innehåller skydd mot båda typerna av strålar. Själva skyddsfaktorn (benämnd SPF (sun protection factor)) avser UVB-strålarna.

Det är vår rekommendation att man inte använder solskydd för att kunna ligga och sola länge, risken finns alltid att skyddet inte blir 100 %-igt över hela kroppen, särskilt
för det långvågiga UVA och då utsätter man sig för en onödig risk. Aktivt solande har egentligen ingen hälsobringande effekt. Solskydd har sin huvudsakliga plats för att skydda områden som inte skyddas av kläder när man vistas i solen vid promenader, sport och annan fritid och vid utomhusarbete.